söndag 28 februari 2016

Svensk glädje på Oscarsgalan

Såg ni Oscarsgalan? Vi kollade såklart. En av fördelarna med att bo här på västra sidan av USA är ju att man kan se Oscarsgalan utan att sitta uppe till sent på natten. Hollywood ligger ju faktiskt endast ett "stenkast" härifrån. Det absolut roligaste var såklart att Alicia Wikander fick en Oskar för bästa kvinnliga biroll. Fantastiskt! Och att hon även sa ett par ord på svenska i sitt tacktal. Det var extra roligt! Vi såg Ex Machina tidigare där hon spelar ena huvudrollen. Den fick förövrigt också en Oscar nu för bästa visuella effekter, och jag gillade både filmen samt Alicias insats i den. Jag tror att vi kommer att få se mycket av Alicia Wikander framöver. Vilken otrolig karriär!

Efter denna galan känner jag att det är så många filmer jag vill se. Ett par för att de verkar vara väldigt bra. Andra för att de fick Oscars och jag därmed blev nyfiken på dem. Även om jag inte varit det innan direkt. The Revenant är en av dem. Trailern jag sett tidigare gjorde mig mest förvirrad och inte alls sugen. Men nu när den hyllats så mycket på både Golden Globe och Oscarsgalan känns det som om den ju ändå "måste" vara rätt speciell. Annars är det nog Carol, The Danish Girl och Brooklyn som står högst upp på min "vill-se-lista". Mad Max: Fury Road såg jag och M nyligen på Bluray och ja, jag gillar ju science fiction och futuristiska actionfilmer så länge de har en historia och karaktärer som fångar. Och det hade den. Sedan har jag alldeles för dålig kunskap om de genrer som den fick sina statyetter i, för att kunna säga om det kändes rättvis eller inte.

I övrigt var det väl mest fokus på detta att man i år inte nominerat en enda afroamerikansk skådespelare till en Oscar. Skandal tycker jag! Inte för att jag tycker att man ska börja kvotera nomineringar beroende av hudfärg utan helt enkelt för att åtminstone jag personligen tycker att minst två personer helt klart förtjänat varsin nominering. Filmen jag jag tänker på är Beast of no Nation. En oerhört stark skildring av hur man använder och utnyttjar barnsoldater i vissa krigshärjade länder i Afrika. Huvudpersonen Agu spelas av Abraham Attah (som även presenterade "bästa kortfilm" under Oscarsgalan) och hans insats i filmen är HELT FANTASTISK!!! Ofattbart starkt! Sedan tycker jag även att Idris Elba borde nominerats för sin karaktär i samma film. Även han gör en fantastiskt roll. OCH jag tycker även att filmen själv borde nominerats. Ni som inte sett den, gör det! Räkna inte med en feel-good movie, men var beredda på en film som verkligen berör. På djupet. Den fick mig även att tänka på Kony 2012 som ju spred sig som en löpeld i sociala medier då för nästan exakt fyra år sedan. Men som sedan dog ut. Jag skrev en del om det då det begav sig. Det visade sig ju mycket riktigt inte ha varit riktigt så enkelt som man velat få det till det i den korta film som delades. Utan det hela var mycket mer komplext. Verkligheten är ju ofta sådan. Tyvärr. Men det positiva med hela Kony 2012 debatten var att folk faktiskt fick uppe ögonen för den enorma tragedin med barnsoldater.

Men nu till er som läser vill jag fråga: Vilka filmer av de nominerade har ni sett? Och rekommenderar ni några specifikt? 

*) Bilden är lånad från nätet (samma sida jag länkat till i första stycket här)

onsdag 24 februari 2016

Vad gör vi egentligen?

Ja, det är ju en bra fråga. Vad gör vi? Vad fyller vi vardagar och helger med? Här på bloggen hinner jag knappt skriva. Just nu har jag så otroligt lite datortid. Lillebror tar i stort sett all min vakna tid. Jag tror han är inne i en utvecklingsfas igen. För han är oerhört mammig och klängig nu. Jag får ofta inte gå mer än några meter (om ens det) från honom utan att han högljutt börjar klaga. Helst vill han bli buren. Eller sitta i mitt knä. En ny sak är att han gärna vill "mysa filten" när vi är hemma. Det betyder att han vill att man ska sitta med honom i soffan och vi ska ha filten över oss. Beroende på mitt dagshumör kan det kännas allt från mysigt till otroligt frustrerande. Ofta det senare. Iallafall när jag behöver eller vill göra något utan att ha en liten apunge hängande och klängande på mig. Och de senaste två veckorna har han ofta inte velat eller kunnat sova middag på dagarna heller. Vilket gör att jag har noll egentid. Fast han är samtidigt otroligt ROLIG att bar med nu. Hans språk har som sagt fullkomligt exploderat. Nu pratar han oftast två- eller treordsmeningar. Och nya ord och uttryck kommer varje dag. Han kopierar. Allt man säger. Allt han hör omkring sig. Svenska. Engelska. Från oss. Fån TVn. Från sånger. Fantastiskt! Så ja, jag kan förstå att med så mycket nytt som pågår i hans lilla huvud så är det nog lite trygghet och närhet han behöver. Världen vidgas. Och då behöver man såklart få känna att allt inte hela tiden förändras. Vissa saker finns kvar. I ursprungligt skick. Som mamma till exempel. 

Men visst gör vi saker. Mest hela tiden tycker jag. Nedan är bilder från en del av det vi gjort den senaste 10 dagarna. Häng med!


President´s Day var det Trädplantering med M´s jobba. Precis som förra året. 


Vackert


I år hade man även en specialdel för barnen. De fick lite undervisning om de kryp som lever och vistas i San Diego River. 


Vardagsmorgnar brukar börja med lite TV-koll. Lillebror älskar just nu Alfons så det blir ett par avsnitt medan jag försöker hinna få i mig någon frukost. Ofta sitter han inte direkt still när han kollar på TV. Det hoppas, leks, klättras och satins en hel del medan Alfons fixar saker och ting.


Den 19 februari hade Storasyster namnsdag. Det firade vi med att hon bakade en kladdkaka.


Självklart gjorde vi ett E på namnsdagskakan!


I helgen som var somnade Lillebror hyfsat tidigt en av kvällarna så vi hann med en spelkväll. Jag älskar de här spelkvällarna, men ofta hinner vi inte mellan Lillebrors sänggång och Storasysters. Här blev det iallafall Pandemic. Fast snöpligt nog vi var tre kort från att rädda världen...


Vi har även fixat i Storasysters rum. Hon har länge behövt mer förvaringsutrymme och i lördags tog vi en tur till IKEA och efter den skruvade M och hon ihop det nya skåpet/garderoben. Det blev jättebra och alla hennes små pryttlar bor nu i det skåpet istället för på golv, skrivbord och andra ställen i rummet. Henne Pokemons samt hennes minion fick plats uppe på skåpet vilket också frigjorde en hel del golvyta...!


Ordning och reda minsann! Critters på ett ställe, Littlest Petshop på annat, Legofigurer och Shopkins på ytterligare ett. Och lite diverse grejer i sista facket.


Lillebror och jag spenderar otroligt mycket tid i vår närmaste Park. Och varje onsdag brukar ett par "större" tjejer komma dit och blåsa såpbubblor. Till alla mindre barnens stora lycka.




Det har varit varmt här ett tag och för ett par dagar sedan blommade mimosan för fullt. Vi passerar de här träden på väg till Parken och Storasysters skola.


Små bollar fulla av sol....


Och ja, så har vi såklart ett litet badtroll också


Lillebror har ju även "börjat" Svenska Skolan här. Det är endast en gång per vecka men det känns roligt. Vi sjunger sånger, gör ramsor, lekar, berättar sagor och annat skoj. Och ja, läraren är verkligen superbra!


Via Svenska Skolan har jag ju oxmås lärt känna en del andra svenska familjer. I förra veckan var vi hembjudna till en av dem på fika och Lillebror lekte med deras yngsta son A. De här två "hänger" med varandra varje måndageftermiddag medan Storasyster har sin lektion i Svenska Skolan. Så de har verkligen blivit bra kompisar. Jag gillar dessutom mamman mycket så det känns extra roligt att kunna träffas utanför skolan också. Imorgon kommer de över till oss för lite fika och en playdate.



Idag firade vi ytterligare en namnsdag eftersom M hade sin namnsdag idag. Han fick en namnsdagspannkaka. Idé till design stod Storasyster för, medan jag fick utföra den.










fredag 19 februari 2016

Bloggvänsmiddag

Läste just på Annikas blogg att hon ska träffa allra finaste Lotta ikväll. Och jag blir sååååå avis!!!! onsdagskväll hade jag själv den fantastiska turen och lyxen att få träffa henne. Då var hon här i San Diego för att jobba. Det blev en middag tillsammans på det goda Thaistället Chi Extraordinary, vilket var ett tips frånen annan fin bloggkompis som faktiskt också heter Annika, samt alla fina Yelp-recensioner. Vi har inte sett på flera år så det var fantastiskt roligt att äntligen kunna snicksnacka en massa och kramas och äta gott och uppdatera oss lite om våra liv, tankar och framtidsfunderingar. Tyvärr gick tiden alldeles för fort och jag tyckte att jag nyss hämtat henne utanför hennes hotell intill Balboa park, när jag plötsligt skulle lämna av henne där igen. Men så är det ju när man har det bra. Tiden springer iväg. Gånger som dessa känns Kalifornien så långt bort. Man vet inte när man alls kommer att träffas igen. Men det var verkligen fantastiskt mysigt och roligt att få träffas.

TACK Käraste Lotta!!!!

tisdag 16 februari 2016

Kinesiskt Nyårsfirande

Igår var det President´s Day och skolorna var stängda. Vi hade alltså en extra ledig dag. Skönt! Men mer om den senare. Här tänkte jag fortsätta berätta om helgen. I söndags. Först tog vi det lugnt på förmiddagen. Det var ju Valentine´s Day men vi firade inte särskilt mycket. M köpte Bagels i vår favorit-bagel-affär här vilket kändes lite extra lyxigt, men i övrigt tänkte vi inte så mycket på att det var just Valentine´s Day. Istället firade vi det Kinesiska Nyåret. Eller firade och firade, men Storasyster skulle ha Hula-dansuppvisning på den Kinesiska Nyårsfestivalen i Downtown så vi körde ner till The Gaslamp District på eftermiddagen. Medan Storasyster hade genrep gick vi runt och njöt av miljön. Och åt lite kinesisk mat från de olika stånden. Porkbuns var nog Lillebrors favorit. Jag saknar som sagt ofta NYC, och att vara i stadsmiljö då och då känns så otroligt underbart. Att dessutom få ta del av internationella händelser känns extra roligt.

Här skulle Storasyster ha sitt genrep inför dansuppvisningen. När vi kom stod det kompisar till henne som ropade på henne från balkongen.


Jag gillade draken utanför


Drakhuvudet i närbild

Vi fick även se traditionell Drakdans



Vi stod alldeles intill vägen där drakarna dansade förbi och Lillebror blev lite skrämd eftersom den ena av drakarna kom väldigt nära och tittade på honom (det är den röda draken som i slutet av filmen kommer nära kameran. Lillebror satt i vagnen alldeles nedanför kameran så det är honom draken liksom "hälsade" på)


Så var det dags att gå till scenen. Här är Storasyster med de andra Hulatjejerna samt hennes danslärare (som springer ut ur bilden till höger)


Det är Apans år i år, vilket man kan se på den stora affischen bakom Storasyster. För att specificera lite mer är det tydligen "The Year of The Fire Monkey". Om man föds i "Eldapans år" är man tydligen ambitiös och äventyrlig, men också lättirriterad. 

Det var tjejer från två olika skolor som dansade tillsammans. Längst fram till höger i bild här är deras danslärare.


Koncentration


Scenen


Ännu en av de dansande drakarna efter själva dansen

Himla roligt var det att få ta del av det kinesiska nyårsfirandet. Och såklart är man lite extra stolt över att Storasyster får vara med och dansa inför publik. Hon var rätt nervös innan, men strålande glad och stolt efteråt. Att få utmana sig själv är alltid bra tror jag. Utan att pröva sina gränser växer man inte. Så jag tycker det är väldigt bra att hon får kliva utanför sin s.k "comfort zone" ibland. Och se att hon inte bara klarar av det, utan även gör det jättebra. 

Nu är det återigen vanlig vardag efter vår långhelg. Men eftersom vi var lediga igår är det endast fyra dagar denna veckan vilket känns skönt. Önskar er alla som läser en fin fortsättning på er vecka!

måndag 15 februari 2016

Mission Beach


Helgen har varit både avslappnad men ändå fylld av roliga händelser. I lördags eftermiddag körde vi ner till Mission Beach. Anledningen var förets och främst att träffa en av mina gamla NYC-vänner som var i San Diego på semester ett par dagar. De bodde tillsammans med en annan familj i ett av de Beach Houses som ligger längs med Mission Beach. Det blev en riktigt trevlig eftermiddag och trots att det kändes lite småkyligt på stranden efter ett tag (det blåste rätt mycket) så får jag alltid en enorm energiborst av just närheten till havet. Plus att det såklart var väldigt roligt att träffa min kompis och hennes familj, samt flera av deras vänner. Lillebror är dessutom mycket bättre nu efter att han påbörjade sin antibiotikakur vilket känns väldigt skönt.

Storasyster hittade tidigt en kompis  som hon hade jätteroligt tillsammans med hela eftermiddagen


Det blåste som sagt en del...


Lillebror var först lite mer skeptisk till både sanden och vinden


Men efter en stund var han väldigt nöjd


Efter en stund fick det ändå bli långärmat eftersom vinden gjorde sitt till att svalka rätt rejält


Min kompis har två söner varav den yngsta är nästan jämngammal med Lillebror


Den här vyn alltså


Utsikten från deras Strandhus var otroligt härlig, och efter att vi varit ute en bra stund på stranden var vi alla rätt genomblåste och det var skönt att kunna njuta av havet inifrån ett varmt hus


Tänk att även något så trist som en parkeringsplats kan upplevas så positivt om man slänger in ett par palmer, en solnedgång och en havsfågel

Vid halvsextiden bestämde vi oss för att köra hemåt igen. Då var Lillebror rätt trött. Det hade varit en riktigt härlig eftermiddag och både M och jag tyckte att det kändes himla roligt att ha fått träffa en av mina äldsta NYC-kompisar igen (hon var doktorand på mitt första labb i NYC). Dessutom hade ju både Lillebror och Storasyster haft riktigt kul vilket kändes bra. Det är alltid extra skönt när båda barnen har roligt då man är borta. Och att köra hem när skymningen sänker sig över San Diego är något särskilt ändå. Ljuset är så mjukt. Himlen skimrar i guld och blekt rosa. Bergen sådär lite sagolikt mjukt suddiga i horisonten. Love it!


fredag 12 februari 2016

Bättre

Jo igår tog jag Lillebror till hans barnläkare och hon kunde konstatera öroninflammation. Så nu får han antibiotika. Och idag var han feberfri och vid lunch hade han återfått aptiten igen. Så skönt att se när det vänder.

Häromkvällen var det en febrig hängig liten Lillebror som satt i soffan


Igår började 10-dagars kuren och redan idag var han tycket bättre. Och helt feberfri!


Så ikväll när vi var i vår närmaste lekpark var det helt klart lite mer go i honom.

Hela dagen idag har vi även fått vara med Storasyster. Detta eftersom skolorna varit stängda idag. Så även på måndag. Då det är President´s Day. Så för skolbarnen här är det långhelg med fyra dagars ledighet. De flesta som arbetar är dock inte lediga de här extra dagarna. Men M har faktiskt en halvdag ledigt på måndag. Detta eftersom företaget han arbetar på använder President´s Day till välgörenhet. Vi kommer att göra samma sak som förra året, dvs plantera träd. Detta görs på förmiddagen och alla anställda som ställer upp på detta får därmed resten av dagen ledigt. Här i USA är det vanligt att större företag har minst en dag om året då de anställda kan ställa upp och volontärarbeta för något projekt. Det är stort med välgörenhet och donationer här och det märks ofta i både skolor och på arbetsplatser.

Igår firade Storasyster även Valentine´s Day i skolan. Det är stort med V-Day här. Vet inte om det blivit större även i Sverige med Alla Hjärtans Dag? Här är det i vilket fall vanligt att alla barn ska ta med sig "Valentine´s Day kort" till alla i klassen och ofta firar man även lite extra med pyssel och eventuellt fika. Storasyster bakade egna kakor som hon tog med sig till klassen. Och förra helgen hade hon vikt och skrivit kort till alla klasskamraterna också. Jag är glad att hon älskar just sådana saker. Att pyssla och fixa till kompisar. Annars hade det varit rätt jobbigt tycker jag. Att "tvinga" någon att skriva ca 25 Valentine´s kort.... Men hon tycker sådant är fantastiskt kul och hon skrev även några till sina kompisar i New York plus såklart till sin kära R i DC.

Dessutom kan barnen skriva "Valentinegrams" till varandra som delas ut den dag skolan firar Valentine´s Day. Storasyster ville ge till ett par av sina kompisar så efter skolan förra veckan fixade vi detta. De kostar en dollar styck och pengarna går till skolans verksamhet. Detta är alltså en av alla fundraisers som pågår hela skolåret.

Hon var strålande glad när hon kom hem igår med alla kort från sina klasskompisar. Vissa hade även skickat med någon godis eller någon present (som klistermärke, tatuering, penna, såpbubblor eller liknande). Och i klassrummet hade det pysslats och fikats medhavda kakor, cupcakes och annat. Jag har förstått att sådant är mer eller mindre helt förbjudet i svenska skolor, och visst kan man tänka att det är rätt onödigt att barnen ska få en massa extra socker, men jag tycker å andra sidan att det kan vara rätt mysigt också. För barnen. Här är skolan rätt tuff ändå från tidig ålder, så att de vissa dagar av skolåret får ha lite mer "kul" och avslappnat tillsammans. Där de kan leka, spela spel, pyssla och få en och annan kaka tycker jag är helt okej.

I skolan kan barnen även skicka Valentinegrams till sina vänner. Det är också en fundraising och kostar $1 styck. Själva Valentinegrammen består av en blyertspenna som man sedan får sätta en "pappersblomma" på och på denna sakiver man sin hälsning. Här skrev Storasyster sina Valentinegrams.



I helgen vek Storasyster pappershjärtan och skrev hälsningar på dem till sina vänner. Dessa delas ut i klassen den dag de firar Valentine´s Day. Hon gjorde även några extra som skickades med posten.

Nu är det som sagt helg och ja, jag har väntat sedan i tisdags på den kan jag säga. Har känt mig ovanligt trött och sliten den här veckan. Vet inte om det eventuellt beror på att jag kanske fått en släng av Lillebrors förkylning eller om det är vanlig vardags-trötthet efter att ha varit hemma med en sjuk, trött, extragnällig och superklängig samt trotsig snart-två-åring? Oavsett så känns det fint med helg och extra skönt att M kommer vara med oss hela måndagen också.

tisdag 9 februari 2016

Sjukt

Jodå här är det sjukt. Lillebror har en envis förkylning som inte vill ge sig. Redan förra veckan hade han feber. Sedan gav den sig. Men han hade fortfarande en väldigt tinning näsa och en mycket rosslig hosta. Helgen kom och gick. Superbowl i söndags. Vi var inbjudna till vänner. Otroligt trevligt. Lillebror hostade och snörade, men det gjorde resten av barnaskaran också så vi kände sos inte så oroliga. Troligen delar alla de här barnen samma virus. De umgås såpass ofta att det är det mest troliga. Men så igårkväll kändes han varm igen. Då var det dags igen. Feber. Och idag var det feber hela dagen. Jag var tvungen att vara iväg en stund mitt på dagen och den barnvakt jag fixat fungerade ju inte eftersom Lillebror var sjuk så M fick helt enkelt ta en halv dag semester. VAB existerar ju inte i det här landet. När jag kom tillbaka var det en mycket trött och ledsen liten kille som inte ännu sovit. Men eftermiddagen gick i något mer positiva färger. Vad gäller humöret alltså. Febern gav sig tyvärr inte utan steg. Nu har han fått ibuprofen och jag hoppas att han ska kunna sova okej inatt. Utan att hosta alltför mycket. Det är inte lätt att vara liten och sjuk. Och inte heller att vara förälder till någon som är liten och sjuk. Jag hoppas verkligen att hans feber ska ge sig snart. Min lille skrutt.

Själv känner jag mig trött. Och inte blir det bättre av att det bara är tisdag. Men i morgonkväll ska jag iallafall få träffa finaste Lotta som är här i San Diego och det ska bli fantastiskt roligt! Vi har inte träffats på ett par år även om vi har haft kontakt via bloggar och email. Men att få ses live är ju helt otroligt kul och jag ser verkligen fram emot det.

torsdag 4 februari 2016

Helgen i sikte

Äntligen är det torsdagkväll. Som jag har längtat. Den här veckan har varit en sådan där vecka när alla dagar varit mer eller mindre fullspäckade. Både med roliga saker och annat. Särskilt de två senaste dagarna var lite väl stressiga. Sena kvällar. Tidiga morgnar. Mycket i huvudet. Och jag känner mig trött trött trött.

Men nu. Äntligen är det fredag imorgon. Sedan helg. Det ska bli riktigt skönt. Lillebror dras tyvärr med en envis förkylning som inte verkar vilja ge sig. Så han sover lite oroligt om nätterna. Hosta hosta hosta. På dagarna är det mer näsan som besvärar.

Men trots förkylning och otaliga "bråk" om vad man får och inte får göra (han testar gränser som en galning nu) så har han fantastiska stunder när han är charmig som en jag vet inte vad. Och talet. Talet. Språket. Det är verkligen på gång nu. Orden fullkomligt sprutar ur munnen på honom. Ett vandrande karbonpapper. Eller kanske snarare ett eko. Han suger upp allt han hör. Och sedan säger han det själv. Ofta kan man även höra honom upprepa ord och uttryck för sig själv. Liksom smaka på orden. Känna på dem. Vända och vrida på dem i munnen. Jätteroligt! Fast, jag tycker fortfarande det känns lite konstigt att han är mer en-språkig än tvåspråkig. Med Storasyster kom ju engelskan och svenskan samtidigt eftersom hon gick heltid på dagis. Och jag tänker, "aha är det såhär att ha ett barn som lär sig tala ett enda språk?!" Så annorlunda ändå. Samtidigt hör Lillebror som sagt engelska omkring sig ändå vilket gör att det är rätt många engelska ord som hoppar ur hans mun också. Det är från lekplatser, playdates med amerikanska kompisar, appar, TV-serier, sånger....

Själv tycker jag det är fantastiskt! Jag ÄLSKAR att få följa just språkutvecklingen. Och kanske framförallt att kunna kommunicera bättre och bättre med sitt barn. Det underlättar massor i vardagen. Och det kanske roligaste av allt är att man lär känna dem på ett helt annat vis. När de kan uttrycka sig. Kan förmedla sina tankar och sin vilja.

Ett av det senaste ordet i hans vokabulär är "mysigt". Han gillar det. Att ha mysigt. Och ikväll kröp han upp i soffan bredvid Storasyster som satt och läste en bok. Han tog tag i filten. Drog den över sig själv. Sedan över Storasyster. Tittade på mig och M som satt vid matbordet och sa "mysigt" och log med hela ansiktet. Sedan lutade han sitt huvud mot Storasysters arm, suckade mycket belåtet och upprepade "mysigt" flera gånger. Jag blev alldeles varm i hjärtat. De där två alltså. De två.